I Japan har de humor...



och förstår underhållninhsvärdet i skadeglädje haha..

Var på IKEA häromdagen och fick inhandlat lite bra förvaring till köket. Fick upp den på plats med efter att satt saker åt fel håll. Ja tydligen kan man vara så dum att man misslyckas med detta haha. Det var lite kul faktiskt. Kände mig lagom fokuserad efter att varit där, jag har lite svårt för mycket människor på en gång. Tycker lätt att folk är som en flock djur som bara tar plats då. Nåja, fick nästan dit allt, glasdörrarna sitter inte helt rätt men de behöver jag hjälp med, man måste vara två, jag har försökt ensam och svurit och stått och brottats med dörren som väldigt mycket hade för avsikt att slås sönder mot mitt köksgolv, men detta har inte skett ännu. Nåja, här är en bild på skapelsen, fast jag har en dubbel då, med två dörrar. Och sedan är ju inte detta originalbilden då.. :P

(här ska det vara en bild men det får bli en länk eftersom den var i fel format för blogg.se och jag inte kan konvertera bilder här på jobbet ..  http://minnamarie.blogg.se/images/ikea_1186309326.jpg Så ser själva glaset ut, rätt snygg tyckte jag, själva hyllan är en vanlig vit billy som nedan. Fast bara en del då.

I dag läste jag att om man har ångest och tänker på ångestfyllda saker när man är ensam så ska man inte vara det och försöka sysselsätta sig. Det där är inte så enkelt som det ser ut på pappret. Det måste nog vara nog så ångestfyllande att gå på bio eller bowla ensam. Eller gå på krogen ensam. Måla, göra musik och spela datorspel är visserligen saker man kan göra med fördel ensam. Eller tja, även datorspel är ju roligare på två, beroende på typ av spel. Jag tror och vet att nyckeln ligger där, aktivitet. Det finns inte så mycket annat faktiskt.

Sitter och lyssnar på ett vägarbete och en ständigt brummande borr i en liten kur med spöregnet utanför. Halvmysigt. Halv för att borren skär in i huvudet, men regnet är mysigt. Inte för att jag vill ha det, men nu när det ändå är här. Dessutom jobbar jag ju så det spelar ingen roll.

Jag funderar på att åka till arvika i år, festivalen alltså. Det hade varit skoj. Vet inte om man ska tälta eller ej, och om man ska vara på lercampingen eller den mer städade. Funderar på den städade, är inte så mycket för fulla fjortisar och lera längre. Däremot verkar resten ytterst lovande.

Jag är sugen på att köpa mig lite lycka men jag stirrar ner i ett tomt glas. Jag får vänta några dagar och se mat på bordet som lycka fram till dess. Jag vet att även jag är full av dubbemoral i bland, men det är helt okej. Det känns skönt att bara tycka precis som man vill och inte bry sig om det stöter sig mot någon eller om de blir ledsna. Annars kan man alltid göra det tyst.

Jag vill resa, är det någon som vill följa med? Annars åker jag ensam och jag kanske stannar borta.

"och Jonas ska hitta en mening i nån indisk by
så trött på sanningen, behöver en ny"

Fått lite gjort i dag, en lång promenad och tvättat. Tyvärr börjar jag känna mig sjuk, det är nog sömnbrist och det konstiga vädret som gör det. Förkylning. Nåja, jag överlever. Det blir lite mer film och lite mindre promenader helt enkelt.

I går fick jag hit akvariet, det har stått hos Helenas mamma i över ett och ett halvt år nu. Det var skoj, för det är ju ändå mitt och det gör mycket för mysfaktorn i hallen :) Nu är det bara köket som ska röjas upp och en tavla ska upp i sovrummet så är lägenheten rätt mycket klar sedan. Och "hallförrådet" med förstås.


Funderar på vad jag egentligen vill göra. Jobbet är helt okej, men det är ju inte något jag direkt brinner för.
Eller stundtals gör jag nog det och det är ju få förunnat att verkligen göra det som de vill. Speciellt om de vill saker som så många andra vill. Hade jag haft pengar hade jag nog pluggat resten av livet. Och haft affärer vid sidan om. Tyvärr låter jag mig styras(som resten av samhället) av pengar och därför jobbar jag istället. Sedan vet jag inte direkt om jag är en bra student heller. Jag vill nog mer än jag gör. Inte för att jag är lat på något sätt, men jag har inte det där student-sinnet som vissa har. Fast det kanske får tränas in? Åtminstone för många tror jag. Vi har minst tre akademiker på jobbet så jag vet inte riktigt om man ska satsa på det heller, beror ju på vad givetvis men liksom mycket annat vet jag inte vad jag brinner för mest. Har inget som är sådär, wow,det här vill jag göra. Det är mycket olika. Därför, hade jag vunnit pengar hade jag tagit kurs efter kurs. Inte nödvändigtvis på högskola utan privata med, så länge de är bra och intressanta. Marinbiologi, mer avancerade fotokurser, målning, konst, arkeologi, arkitektur, historia.. you name it..
Det är en lockande tanke, men det är ju inte ett val just nu...

Tänk vad lite sol kan göra..

Jag har inte sovit i natt heller, men jag är ovanligt glad ändå.
En liten stund i solen räcker för att man ska bli glad, tänka på sommaren och slappna av.
Vi sov båda dåligt i natt, Carmen låg och vred och vände i sin fyrkant och suckade. Så är det väl vissa nätter även för henne antar jag. Men vi morgonmyste tillsammans sedan på morgonen i alla fall. Jag känner sådan lust att träffa nya människor och vänner och hitta på saker. Jag har ingen energi eftersom jag inte får någon vila, men jag har viljan. Jag letar nya vägar, jag hoppas jag finner några... all hjälp på vägen uppskattas.

I got a feeling
I guess I'm just jealous
But I'm afraid you know something I should know
That tells me something's wrong
Got a feeling deep inside

Cos I hold secrets too and you know
That you know something I should know

I got a feeling
I know that something isnt right
I guess I'm just jealous

But I'm afraid you know something I should know too
That tells me something's wrong

Got a feeling deep inside
I know that something isnt right
Cos I hold secrets too and you know
That you know something I should know

Got a feeling deep inside...

Pengar är nog roten till det mesta som är dåligt. Åtminstone väldigt mycket. Bristen på pengar alltså.
Det känns som att saker går sönder hela tiden. Dator, bil etc. Det blir inte mycket över. Och utan mycket över slocknar livsgnistan lite. Man har inte råd att skratta åt problemen som man egentligen vill. När man står och slavar på bandet för att ha råd att laga sin dator som går sönder eller bilen. Då skrattar man inte. Vilket man ju ska om man vill må bra.Alltså skaffar man inte dator eller bil? Men om ens intressen finns på datorn, som för mig, jag gillar att göra musik. I dag har datorn hängt sig fem-sex gånger, jag misstänker att jag fått minst ett virus och trots detta har jag fortfarande strul med saker som inte fungerar, jag har lagt ner det för i kväll. Det fungerade ju så bra innan windows bestämmde sig för att lägga sig ner och dö denna gången. Men man ska inte reta upp sig, man ska le, le och vara glad.

I dag vaknade jag och var ganska glad, jag vet inte varför, kanske blev jag av med lite energi i går, bra det.
Det var en bra dag, är väl fortfarande. Skulle nog dock åkt i väg, i bland tror jag tristessen kryper på min hud och skapar irritation och stress och ångest inom mig. Eller jag vet att det är så. Och det har varit så länge. Tråkigt, jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det, men något får jag allt ta och göra om det inte ska bli värre.

Jag går i en uppförsbacke och har fuskhjälp som inte direkt hjälper. Vita små saker som kikar in och ropar hjälp men inte hjälper. Vet inte vad som hjälper.

Funderar på en nattpromenad, men det känns konstigt när inte Carmen är här.
Är inte van vid att gå utomhus utan hund, det känns ensamt och konstigt.

I går var vi på bunkern. Det var skoj. Jag känner inte så många men jag har en del bekanta och sedan hade jag ju helena, emil och anders. Som för kvällen var någon form av crossdresser. Lite läskigt men jag höll mig på avstånd, så det gick bra haha. Det var okej musik, bäst framåt slutet på kvällen de många klassiker drogs av. Det blev mycket dansande som vanligt, kanske inte riktigt lika mycket som vanligt men ändå större delen av tiden. Eftersom Anders skulle upp och jobba i dag så åkte vi lite tidigare än jag hade gjort annars, vid två någon gång. Men det var rätt lagom ändå, kunde man fixa mat när man kom hem och ändå komma i säng till tre. Perfekt.

I dag tänkte jag åka en sväng förbi köpcentret här i närheten och se om det kommit in några kul kläder i en av affärerna som jag har ett presentkort hos. Annars blir det väl än mer nya strumpor och kalsonger, det brukar bli så, kan aldrig ha för mycket av fräscha och nya underkläder.

Det dyker upp en eller två bilder från i går på bilddagboken snart. Fast inga från själva utestället utan någon poserbild innan bara,vi hade inte med någon kamera.

Jag tror inte jag är gjord för att bo ensam, däremot gillar jag att kunna vara ensam. När man tittar in i en lägenhet där man ser ett par som bor tillsammans så ser det så härligt ut. Jag har bott med andra två gånger och det passar ganska bra. Man är sällan ensam men samtidigt är man ensam när man vill vara det. Man kommer inte hem trött och sliten till tevemat och sedan sova utan man har någon att prata med och någon som bryr sig. Det är underskattat. Eller någon som kan fixa mat åt en tills att man kommer hem. Det är inte så dumt det heller. Nu har jag bott själv i ett och ett halvt år. Och det är skönt, men ärligt talat är allt som har med ensamhet jävligt hypat för att fler och fler av oss är ensamma. Det var ju trend med par först sedan skulle allt vara singelresor, singelkryssningar etc. Nästan som att hela samhället fick någon panik över att vi inte skulle föröka oss tillräckligt..alla måste träffa någon och det nu. Eller så måste vi vara ensamma och trivas i det, man får inte vara ensam och säga att man inte trivs eller mår dåligt över det, nej, det är det nya fula. Förr var det att inte hitta någon, nu är det att erkänna att man vill det. Nu är inte jag singel, men jag bor ju själv.

Antar att det lite är gräset på andra sidan sådär.. men ändå.

Jag tänkte skriva om något specifikt, men sedan glömde jag bort det, haha så kan det vara i bland. Lyssnar lite på, hör och häpna Dolly Parton, det var du Hedvig som var så förtjust i denna dam. Behövde något helt annat bara och det fick bli Dolly. I bland måste man bryta mönster totalt för att sedan gå tillbaka.

Skrev lite på bilddagboken och vill att folk ska ge tips på tre saker jag är sämre på resp. bättre på. Ska bli intressant att läsa, även om det kan vara smärtsamt, jag tar ju tyvärr kritik ganska personligt. Varför lägger man då upp sådant? Tja, en del av mig älskar att må dåligt tyvärr haha. Nja, inte bara så, vill ha lite respons bara sådär.. Får se om någon skriver något.

I dag var det SOL. Hade glömt hur det kändes, det var fåglar som sjöng och lite varmare. Känns bra, längtar som sagt tidigare efter sommaren. Mer än någonsin innan. Önskar bara att man var rik så man slapp knega sommaren med. Men det finns ju alltid lediga dagar :)

Carmen är som vanligt dagens bästa sak, den hunden är som ett barn för mig.
Älskar henne så.

Varför är folk överlag så jävla ointelligenta och tänker med sina könsorgan eller bristen på sådana. Bristen på hjärnkapacitet är ju total. Och rovdjursbeteendet pinsamt genomgående i många fall. Det är nästan så man borde lägga ner internet. Jag ska fan skaffa mig ett hus på landet, skaffa en bit tomt, ett stängsel kring och där ska jag och mina hundar bo. Och mina vapen. Sedan får den som passerar in oinbjuden själv ta smällen. Jag orkar inte med er byåkrati, era fega påhopp o.s.v Jag vill inte vara med i er värld längre tack..

tack till kollegan som satt här i fredags som inte hade en tanke på att slå på värmen, tack för att jag nu min fjärde arbetsdag i rad får sitta och frysa halva mitt pass och förmodligen blir sjuk lagom till att jag är ledig några dagar. Tack för att du inte läst de skyltar som finns här där man påminns ständigt om att INTE slå av värmen i porten. Tack. Det är de små sakerna som räknas här i livet.

Och sedan undrar jag i bland hur jag orkar bry mig. Fast att bara le och se dum ut och inte låtsas om problemen är ju inte helt lätt. Fast i bland känns det som att ge upp är så mycket lättare. Ta miljöproblemet. Det är ju kört enligt de flesta forskare, dricksvattnet kommer sina inom kort, och det kommer bli mer översvämningar, orkaner etc. Det kommer gå åt helvete. Och vi sitter ju mest på våra feta arslen, man ska inte tro att vi i iländerna gör ett skit. Speciellt inte då ärkefienden och skurkstaten nummer ett, USA. Det är ju verkligen bara pengar som talar där. Pengar och utseende. Jag hade velat ha det som förr, och nej inte som på 60-talet. Då spydde man väl ut en massa skit bara mer ovetandes, det är ju de som har skapat problemen. Jag talar om innan industrialismen slog igenom, då var man mer tvungen att värna miljön. Man kunde åtminstone inte förstöra den i samma takt som nu. Sedan finns det ju en del vettiga ideologier som värnar miljön högt men det är ju ingen av de som sitter vid makten i något land i världen. Och nej, jag pratar inte om miljöpartiet som tror att man kan straffa bort bilåkandet i Sverige medans resten av världen tankar billigt. Det enda det kommer leda till är att det går sämre och sämre för svensk indiustri och för oss som privatpersoner och vi kommer må sämre och sämre, vilket vi redan gör p.g.a all stress och skit. Och hur kommer det sig att skatten på bensin är så hög medans flyg, industrin etc kommer billigare undan, det är ju de som är de stora bovarna. Ännu en gång. Pengar. Jag bestämmer ju inte ens vart mina skattepengar ska gå till, varför ska jag då bara acceptera?

Vad vi skulle behövt är en ideologi baserad på sunda värderingar och en vördnad och respekt för naturen. För naturen står över människan och kommer alltid göra så. Pengar står inte över allt annat på jorden som nu är dagens ramsa. Nu är det ju försent i vilket fall, men om det hade kommit fram en sådan ideologi vid rätt tidpunkt så..

Läste någonstans att 80% av alla föräldrar(som ingick i denna undersökning) inte tror att vi kan rädda världen för deras barn. Men då undrar jag, varför skaffar man barn då?? Som en egoistisk hobby vid sidan om? Inte fan skulle jag skaffa något som jag trodde skulle få lida och må dåligt och ha skuldkänslor. Eller som i bästa fall då exploaterer och hjälper till att förstöra jorden än mer och så att dens barn i sin tur får svälta och ha det dåligt. Fast många människor tänker väl inte så långt. Hur många skulle låta bli att skaffa barn för mänsklighetens skull, räck upp en hand? För det är ju egentligen det som vore det bästa just nu, att inte föröka oss. Minst 80-90% av jordens befolkning måste försvinna innan det är någon mening med att föröka sig utan att rubba naturens balans. Hur ska det hända om alla skaffar ett-tio barn var? Och förr kanske balansen kunde hållas genom att u-länder hade mass-svält och att barn dog på det sättet. Men det minskar ju och antalet människor som kommer från u-länder till i länder ökar. Och i-länderna påminner ju mer och mer om u-länder. Allt är ju chaos, det finns ingen ordning alls. Och med ordning menar jag inte nödvändigtvis att man inte ska hjälpa folk. Men vad hände med att hjälpa folk på plats? Att man fortfarande ska kunna bo på alla platser på jorden, inte evakuera 40% av den.

Så, det kändes skönt att få skriva av sig lite. Nu ska jag fortsätta kolla på CBS60 minutes och se hur många tusen sätt de ser att jorden dör på..

Jag har tänkt på en sak. Aftonbladet.

Varför köper folk skräpet? GT och Expressen är inte mycket bättre men just aftonbladet är ju verkligen det sämsta man kan lägga sina pengar på. Vi har den gratis på jobbet så jag vet ju ungefär vad det går ut på. Huvudtidningen ska handla om misär, sex och kändisar. Bilagorna uteslutande om sex och kändisar. Varför inte bara ha en bilaga? Eller varför inte ta med allt i huvudtidningen? Sedan ska det snyftas över miljöproblemet och vi ska sluta använda plastkassar på ica, för det har aftonbladet ett upprop mot. Men kära aftonbladet, inser ni inte vilka jävla hycklare ni är? Ni skövlar skog för att skriva om kändisar! Ni bidrar till alla transportutsläpp genom att transportera ut skiten till alla hörn i landet bara för att folk ska kunna läsa om sofies senaste modeinköp. Om aftonbladet verkligen ville bidraga med något så kunde de ju om inte lägga ner skiten så åtminstone dra in utgivningen av tidningen i en vecka eller två, inte sant? Men då vet vi ju inte vad Linda Rosing eller Runar hittat på senaste veckan och vi vet inte vad vi ska ha på oss heller.

Varför är man alltid sugen på att gå ut och/eller känner sig kreativ när man är låst? Det slår aldrig fel. Är jag ledig ett par dagar och har all tid i världen så slår tristessen till och jag har ingen lust alls att göra de där sakerna jag tycker är roliga. När jag ska jobba 4 dagar i rad över helgen (som nu) så är jag sugen på att gå ut, fika på stan, fota, göra musik.. men givetvis kan jag inte göra något av det. Likadant är det om jag reser bort, då vill jag göra sådana saker med. Kanske är det i de fallen iofs inspiration över miljöombytet. Det är just därför jag ska skaffa mig en liten stuga vid havet där jag ska göra musik och kan fota vid havet. I en drömvärld där jag även har en bra lön...

Jag tänkte skriva lite om rökning, men jag hoppar nog över det. Det känns som att många rökare tar det så personligt när man egentligen attackerar företeelsen, inte vanan eller lasten. Mest dess inverkan på oss som inte röker. Det är i alla fall lagom skoj med alla fimpar överallt och lukten av rök från kollegor på allt, telefoner, tangentbord etc. Allt som varit nära cigaretten luktar ju, men de känner ju inte av det själva..

Jag fryser lite, dricker lite thé, lyssnar på radion, de spelar kent. Tittar ut över en halvtom parkeringsplats och drömmer mig bort en stund, jag vill ha sommar, värme, kärlek, upplevelser, harmoni och vacker musik...