Svenskarna - det fega folket.

Det förtryckta folket? Folket som inte vågar tro på en framtid. Varför är det så att vi är så rädda för vad andra tycker i Sverige? Är det jante-lagen? Är det så att vi systematiskt mobbar de som tycker annorlunda? Ja, det känns faktiskt lite som att det är så. För nästan inget annat land i europa är så inskränkt när det gäller likriktade åsikter i såväl media som i allmänhet som Sverige. Saker som är helt normala i andra länder är fula i Sverige. Och människorna som är alternativa, har en alternativ syn är i Sverige extrema. Hur kommer det sig? Är det mer extremt för att vi är svenska? Har vi någon slags arvskuld över saker vi inte begått? Är vi ett världssamvete som ska ta ansvar för alla andra utom vårt eget folk och vårt eget samhälle? Det är ju så svensken verkar tänka.

Ta en av dagens heta potatisar, som förvisso är ganska politiskt korrekt sak att tycka till om, men ändå.. bensinpriset. En svår fråga givetvis, men när större delen av priset är skatter så tycker man ju att folk borde protestera mer. Stannar trafiken? Ställer sig de stora företagen bakom en stor protest? Nej, inget händer. Vi är ett folk som sakta dör i vår egen form av jantelag. Du ska inte tro att du är något, du ska inte klaga, eller klaga gärna, men inte öppet, för då är du ett besvär - extrem. Vägra se det som har gått nedåt i över tjugo år, även om politikerna själva erkänner att deras lek med samhället och människors liv har gått fel. Ett öde som inte fick varesig röstas om eller bestämmas av folket för svenskarna är inte myndiga nog att rösta om känsliga frågor. Och det har Mona Sahlin själv sagt. Ja förutom att hon anser att svenskarna har en töntkultur då. Det har hon också sagt, vår nästa stadsminister. Jag menar, vilket annat land förutom svenskarna hade röstat fram en person som missbrukat kreditkort och uttalar sig fientligt om svensk kultur i utländsk press och vurmar för andra kulturer i samma mening. Det är ju så politiskt korrekt så att man blir illamående. Och tyvärr ack så typiskt svenskt. Men de flesta röstare och svenskar väljer att glömma dessa saker, för att inte säga att de inte känner till dem, för få tar ju reda på vad politiker egentligen tycker. När valdagen kommer är bensinpris, skatter, och Sveriges framtid som bortblåst. Då tror man igen på skola, vård, omsorg. Men kära folket. Vart ska dessa pengar tas i från? När man systematiskt skapar en sämre framtid för barnen och vägrar dra i nödstoppen och vi Svenskar "flyttar" från problemen, eller stänger dörrarna av rädsla och feghet, vem ska rädda oss den dagen då det inte går längre? Och varför knyter vi alltid näven under bordet? Jo för ingen vill som sagt vara extrem och det är fult att tro att man är något och klaga offentligt eller öppet. Det är ingen som har reflekterat över t.ex. att svenska presskåren till 80% röstar på samma partier? Och att det matas gång på gång vad vi ska tycka, och de som inte gör så hängs ut som förrädare och hemska människor. Och jag tycker inte synd om de som är okunniga eller väljer att inte bry sig, de får vad som kommer till dem, det är tråkigt bara att vi andra som ändå vill bry oss dras med i fallet.

Det minsta du kan göra är att skriva på ett upprop på nätet mot bensinpriset. Ja kanske t.o.m skriva ett brev till en politiker att du tycker att djursex är vidrigt och borde förbjudas. Något som är lagligt i Sverige då man inte alltid kan bevisa att djuret lider. Men för helvete, vad är nästa steg, legalisera pedofili så länge man inte kan bevisa att barnet lider? Ja, jag värnar gärna miljön, jag vill ha fram alternativa bränslen. Men eftersom allt handlar om pengar så vill ju inget företag satsa på miljön förrens det finns pengar i det. Och det börjar det göra först nu.Allt handlar om pengar. Förutom när svenska folket ska prioriteras, då prioriteras hellre andra. Och djur, de prioriteras inte heller.

Jag har inte någon absolut lösning. Men det hade varit intressant att se hur det hade sett ut om världens länder hade riktat all sin industri ett år mot att förbättra miljön, ungefär som man gör under krig då allt blir en krigsindustri. Jag tror att vi hade jobbat in 10-15 år på det året om alla hade satsat på miljön, forskat om miljön, bränslen o.s.v. Angående de andra problem "vi" har röstat fram är det nog tyvärr så att graven är för djup. Och nej, jag vill inte låta negativ, men om man stångar huvudet i en vägg tills blodet rinner framför tusen personer och 999 ändå säger, men vaddå, du blöder ju inte.. så känns det ganska meningslöst till slut. 600 må inse att du blöder, men ingen vill ju säga det, och ingen vill vara viktig. Alla vill vara fega, det är sådana vi har blivit lärda att vi ska vara.

Och den svenska patriotismen under fotbollsevenemang är ju rätt patetisk. Visst är det fint, men försök att gå ut med din Sverigetröja på en huvudgata i stan en vanlig lördag så ska du se att det inte är lika accepterat. Ännu en gång. Vi är rädda för oss själva, vår identitet som folk och framförallt är vi rädda för vad vi tror att andra tycker, men som de faktiskt oftast inte tycker på riktigt. Men media har fått oss att tro att det är så.